Science Park | 2018-12-03

Det sociala lärandets betydelse

En liten inblick i forskning vid Linnéuniversitetet: 

Det sociala lärandets betydelse för människans evolution

Anders Högberg är professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsprojektet Det sociala lärandets betydelse för människans evolution undersöker hur människans förmåga att lära av varandra bidragit till den kognitiva förmåga alla människor har idag. Han har undersökt vilken form av undervisning och instruktioner som behövts för att upprätthålla bruket av stenteknologier som användes för miljoner eller hundratusentals år sedan. Vad varje generation behövde lära sig för att dess teknologier inte skulle försvinna. 

– Den viktigaste slutsatsen handlar om att människans avancerade hjärna med förmåga att förstå abstrakta saker, samt förmågan att kommunicera med andra är en mycket längre evolutionär process än man tidigare trott, berättar Anders.

Delar av dessa förmågor har visat sig funnits långt innan Homo Sapiens Sapiens (människan som vet att hon vet). Förmågan att förstå när någon inte kan och utifrån detta göra något för att den ska lära sig är vad som gjort oss till människor. Det som har utvecklat våra förmågor har alltså varit de kulturella och sociala sammanhangen och inte någon slumpmässig mutation som ibland påståtts. 

Vårt sätt att kommunicera, visa och demonstrera tillsammans med förmågan att ge djup feedback är också unikt för människan.

Ständigt pågående evolution
Vår hjärna har bevisats ha en förmåga att ändra sig beroende på omgivningen i form av natur, kultur, socialt umgänge och den kropp den befinner sig i. Sättet vi uppfostrar och undervisar våra barn på har därmed inte bara effekter på vilken kunskap de har när de blir stora, utan även på deras hjärnor.

– Vi befinner oss i en tid med enorm tillgång till information som vi inte längre behöver lagra i hjärnan, förklarar Anders. Den digitala utvecklingen och tillgängligheten gör att vi inte längre behöver komma ihåg en massa saker, men det är viktigt att förstå att det vi har tillgång till bara är information och inte kunskap. 

Om vi idag tar detta på allvar och fokuserar på att finna sätt att omvandla denna information till handlingsorienterad kunskap och förståelse, till exempelvis i skolundervisningen, öppnar det fantastiska möjligheter till att ligga i framkant på en global marknad inom 20 år. Detta kräver dock förnyad kunskap kring sätt att lära sig förstå vad informationen betyder, hur man använder sig av den och hur man gör den relevant för det sammanhang man befinner sig i. Sådan handlings- och samtidsorienterad kunskap kan även användas framgångsrikt inom företag och entreprenörskap. 

Lyckas man med detta får det snabbt effekter på samhällsutvecklingen och i ett längre perspektiv kommer det också att förändra våra hjärnor radikalt.